fredag 5 februari 2016

FREDAG!

Det är FREDAG! En helt vanlig dag kan man tycka – som pensionär. Men, för bara några månader sen jobbade jag faktiskt och fredagen var en högtidsdag med en stark känsla av frihet, ledighet, vila.
     I arbetslivet finns det fem arbetsdagar och då blir fredagen en julafton, första dagen i en helg. (För de som inte arbetar inom vården, räddningstjänsten och så vidare).  Men, som Alfons Åberg säger på ett ungefär i en av böckerna: om det var julafton varje dag, skulle det bli tråkigt.
     Då kan man tycka att pensionärslivet är en enda lång julafton eller fredag. Det är det inte. Denna dag är tom. Kalendern är blank utan en enda tid att passa eller kom-i-håg-aktivitet. FREDAG!
     I ett par timmar har dagens DN bläddrats igenom och i STHLM.KÖSPECIAL skriver Lina Lund om köer i Stockholm. På Kungsgatan 29 utanför Golden Hits köar ungdomar, för att komma in. Till festen. Och kanske är det fredag? Här gäller regeln en ut – en in. De som köar tycker att det är en demokratisk kö.
     Annat är det på Sture. Där är kösystemet beroende av kontakter listor, vip-kort, pointersystem, skriver Lund.
     Åtskilliga äro köerna och svåra att förstå, åtminstone för mig. Stureplan för alltid mina tankar till Petters video ”Fredrik Snortare”. Men, vad vet jag om dagens Sture?
     Jag tillbringade åtskilliga sommarlov i Svinesund på västkusten några kilometer från Norge. Jobbade i korvkjosk och arbetstiden var tänjbar. Vi ungdomar blev lediga, då kunderna drog hemåt. (Läs: hem till Norge). Timmarna delades på veckolönen och det visade sig att timlönen ibland blev 1 krona och 75 öre per timme. Men, vi sjöng ändå, kan man säga. Vi roade oss förstås – i Strömstad.
     Disco på en båt vid kajen i denna stad hade också en kö. Men, den var inte lång, trång eller speciellt glamorös. Vad jag minns.
     Min sista sommar som feriearbetare stod jag i en kö, en discokö, men fick inte komma in. Hade inget leg och ansågs för ung. Åldersgräns: 18 år. Jag var över 18, men vakterna var stenhårda. Mitt sista argument, mitt sista ”bevis” var: Mitt specialarbete innan studenten var ”Den neurotiska nutidsmänniskan”. Denna titel måste ha övertygat vakterna, eftersom jag blev insläppt.
     Det sägs att ordet ”neurotisk” inte längre används inom psykologin. Det svänger i psykologisvängen. Själv kan jag känna mig mer eller mindre neurotisk med jämna mellanrum.
     Men, inte i dag. I dag är det FREDAG! Hela dagen. Klockan är nu 14.00 och jag ska snart ta en promenad, andas lite vinterluft. Vet bara inte om jag ska ha broddar på skorna eller inte. Lite neurotisk vånda? Klart det blir en sväng till ICA också och är det kö framför kassorna, tar jag det med ro. Jag vet till 100% att det är en demokratisk kö. Trevlig helg!

                :)        På återseende! Eva

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar