Jag
har glömt att gratulera Tyrdus merula. Grattis till första platsen! Du vann
långt före Corvus pica. Tyrdus merula öppnar människors känslor med sin
skönsång, vilket kan vara orsaken till detta fina nationalpris. Corvus pica är
väldigt charmig, nyfiken men något tjuvaktig och lite förvånad är jag över
andra platsen. Själv röstade jag på Purrhula purrhula just för att den är så
vacker, lite blyg med en viss integritet. Namnet är dessutom utomordentligt
snyggt!
Hassan Blasim från Irak har vandrat sina
stigar som flykting, hamnat i Finland och är författare. I fredagens DN, den 11
september, får vi en överblick av Blasims författarskap, som närmar sig det
surrealistiska, absurda i sina skildringar av krig i Irak. En fotbollstränare,
som får sitt ben amputerat efter tvångs- rekrytering, blir sedan kidnappad av terrorister,
som tänker amputera hans armar också ”som ett varnande exempel på gudlösa
syndare.” Novellsamlingen ”Irakisk Kristus” visar ett Irak som dödar människor
genom tortyr, halshuggning, levande begravning, vilket beskriver människornas
absolut sämsta sidor.
I sådana skildringar är det naturligt att
skriva surrealistiskt, intill det absurda, eftersom de verkliga handlingarna är
i sig själva likt värsta sortens mardrömmar. Blasim är en ny bekantskap för mig
och äntligen kommer någon som beskriver den nya tidens ondska. Det är en värld
så svår att förstå och min fantasi har konstruerat surrealistiska mardrömmar.
Och hur ska man kunna beskriva de mest
vedervärdiga
handlingar en människa kan utföra, om det inte beskrivs med magisk realism och
– surrealism.
Den magiska realismen förvandlar det
hemska till mjukt stoft med en twist av humor, magi och skapar ett mindre plågsamt
slut. Det är min tolkning av dessa stildrag och de som känner den s.k.
sanningen vet att verkligheten oftast överträffar fiktionen. A halleluja moment
var Garcia Marques Nobelpris, för väldigt länge sedan, och hans roman om Latinamerika ”Hundra år av
ensamhet.” Med hans magiska realism torde han ha fått västvärlden att skämmas,
då hans bok beskriver västvärldens svek mot Latinamerika.
Eftersom jag nu varit pensionär i 12 dagar,
vill jag inte fylla fler bokhyllor utan jag kommer att ställa mig i kö på
biblioteket för böcker skrivna av Hassan Blasim.
Hassan sa i Babel att flyktingar har var
och en sin historia, berättelse, som är grund för litteratur. Så är det.
Berättelser om varje människas öde är värda att berättas.
Ja,
koltrasten blev sveriges nationalfågel och skatan blev nummer två. Domherren
fanns som en favorit och det är jag glad för. Klart jag är glad för
översättningar av arabisk litteratur, eftersom den är så sällsynt och nu har vi
en ny mästare att gratulera – Hassan Blasim.
Läs och begrunda! En dag värd att gratulera!
På
återseende! Eva
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar