Månen är en söt liten ö

Vad är det med öar? Vad är det som gör att vi dras till dem? Och vad är det som gör att de kan skapa cellskräck;  känslan av att sitta fast, att inte ha fast mark under fötterna.

     Jag har alltid fascinerats av öar. På 80-talet blev det en sport att besöka en ö varje sommar.
     Till Nordkoster tog vi oss med färja från Strömstad. På ön fiskade vi krabbor och på Åland var det strömming, som grillades. Ett gott kvällsmål i en sagolik solnedgång. Första gången på Öland hyrde vi ett hus på Alvaret med kossor i hagen, som lyste röd av smultron. Efter den resan blev Öland en favorit.  Gotland har mycket att bjuda på och fina bad. Dessutom leder vägen norrut till en annan ö - Fårö.
     Vad är det med öar? Man kan simma runt en ö om man vill. Åka skidor, skridskor. Kanske. Troligtvis är det strömmar som möts, vindar som vänder, som bromsar möjligheterna att ta sig runt en ö vattenvägen.
     Det regnar ofta kring öar, sägs det. En ö som kan vara regnfri långa perioder är Australien. Det är ju en jättelik ö. Storbritannien är mycket mindre. Ja, man kan faktiskt fråga sig vad som karakteriserar en ö, själva definitionen av begreppet ö.  
     EU och Bryssel definierar en ö så här: ”Ett landområde omgivet av vatten, bebott av minst 50 permanentboende människor, utan fast förbindelse i form av bro eller tunnel och med minst en kilometers avstånd till fastlandet”.
Alltså torde inte Öland vara en ö. Australien passar in i definitionen. Men, Australien är ingen ö utan en kontinent, ett landområde med giftiga ormar och kängurur. Aldrig att jag skulle ge mig på att åka skidor runt Australien!
     Öar fascinerar. Och kanske är det tanken på Robinson ; att leva en tid på en öde ö, helt ensam och sitta och drömma om den som man helst skulle vilja dela ön med.    
     Jag bor på en ö. En vacker ö. Så klart, för alla öar är väl vackra i sig. 
     September 1981 stod jag på Centralstationen i Uppsala för att åka till Jämtland och Frösön. Biljetten inhandlades och en kille från Frösön hörde att jag var på väg till denna ö. Han sa med sorg i rösten att han väldigt gärna ville flytta hem till världens vackraste ö. Själv hade jag inga som helst förväntningar eller känslor inför denna ö, hade aldrig besökt ön innan jag flyttade dit. Jag ville flytta norrut där det fanns snö på vintern. Det var det hele.
     Nu funderar jag på om Ulvön ska bli min nästa ö. Jag har inte bestämt mig. Antagligen blir månen mitt nästa utflyktsmål. Månen är ju en söt liten ö.
                                                                         På återseende! Eva