Midsommar - i är igen

I morgon är det midsommarafton.  Därför åker jag till ICA Maxi med alla rabattkuponger, som jag för en gångs skull hinner plocka med mig före sista-dagen-datum.

     Radion berättar att en lastbil i Skåne blivit stulen med 3000 liter jordgubbar av okänd nationalitet. Det vore förstås försmädligt att inte finna några svenska gubbar. Avsaknaden av gubbar vore som en julafton utan tomte. (Det har kanske med själva rödheten att göra?)

     Strax innanför entrén till affären tornar stora mängder jordgubbar; svenska till höger och bergiska till vänster.  Jag grabbar tag i en låda märkt ”Finnerödja” á 50 kronor, typ. På radion nämndes ett pris på 90 kronor på grund av bristen på sommarväder = liten tillgång på gubbarna.

     Vid ingången till ICA-templet sitter som vanligt en kvinna med en mugg, denna gång - helt tom på slantar. Jag tar med mig tanken in i affären, en tanke på att jag ställer mig brevvid kvinnan och ber alla, som passerar, att lägga en krona i muggen. I en andra tanke hör jag talkören: ”ja, men det löser ju inte problemet!” O.s.v. i all oändlighet. Som om jag inte visste!

     Min promenad i butiken blir en träskvandring; stilla på stället, ja, visst ja. Glömde philadelphiaost. Lämnar vagnen, går tillbaka och sedan är vagnen borta. Runt, runt hyllor bland människor som parkerar sina vagnar i fel fil och ingen kommer förbi. Plötsligt står den där – vagnen – och det känns som en lottvinst.

     Laxen, den icke-odlad-i- Norge, finner jag ingenstans. Blir sur. Hade tänkt mig inkokt lax, bara för att. Väljer varmrökt lax till snittar och sedan plockar jag i rasande fart de varor som finns kvar på min lista och söker mig mot kassorna. Längtar ut. Vill ha luft utan fem hundra varianter av mörk choklad och alla andra varianter av allt.

     I kön, som kan jämföras med kön framför Eiffeltornet, studerar jag innehållet i folks vagnar. Kombinerar fem påsar godis med kikärtor, flintastek med tändstickor, paprika med tandkräm. Av det blir det ingen midsommarfest. Men, precis som jag har de in sillen, som nu ligger och gonar sig i kylskåpet, tänker jag.

     Just nu funderar jag allvarligt på huruvida jag ska baka en tårtbotten, för att skapa en tårta i morgon. En tårta dekorerad med jordgubbar. Jag blundar för alla andra recept på tårtor, som ha dykt upp i precis alla tidningar jag läst sista veckan, och väljer en 50-talstårta. Så får det bli.

     Just nu strålar häggen och grenarna vilar stilla. Det är en fröjd att se solen och temperaturen är vänlig. Det finns en möjlighet att det inte haglar i morgon på midsommarafton. Det är en nåd att stilla bedja om. Och det kommer att dröja en hel del lång tid innan jag åter äntrar ICA-templet.

                                   På återseende! Eva