Allt och intet
Kvantjaget
tröstar den desillusionerade.
Den fullkomliga
pessimisten vilar i himlen,
Kostcirkeln
är inte längre störst.
Kvinnors
leda av disputerad. Liksom sorg.
Planeterna
svävar i okaos.
Lyckan
närmar sig sin definition.
Det
medvetna omedvetna analyseras, röntgas.
Deskription.
Ändå
står han där – 16-åringen.
Mitt i
Google.
Närvaro
Stäng
tv:n
musiken
Och
låt mig
höra
regnet
falla
mot
teglet
För
att komma
utanför
innanför
den faktiska
kroppen
På
återseende! Eva
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar