Rapport från en svunnen tid?

Wallström, diktaturer, diplomati, hyllningar, kritik och Stenmark är mitt intag av mediabevakning i helgen, som passerat. Margot får beröm och negativ respons kors och tvärs i media. Det är yttrandefrihet.

     Är Sverige det enda land som erkänt Palestina? Nej. Men diplomater lämnar vårt land. Är det en aggressiv handling? Vad vet jag. Det är kanske diplomati.

     Man talar om handel i stället för pekfingrar riktade mor Saudiarabien. Diplomatin har strikta regler och det finns regler och det finns moral. Dessa begrepp har helt skilda innehåll. Det finns en mängd oskrivna regler, som man lär sig med tiden antar jag. Karl Bildt ler antagligen i mugg, eller i mjugg. Vad vet jag? Kalle känner till alla typer av diplomati, eller hur? Han vet hur en slipsten ska dras. Man ska inte komma här och komma här.

     Let´s dance hyllar och kritiserar Stenmark och krigen i juryn är ett faktum. Hoppas bara att Stenmark behåller lugnet och är lika cool som: dä ä bare å åk! Ja, det är ju bara att dansa på och se hur det gå. Det är inte mer med det. Om sedan svenska folket röstar på honom, visar det att han fortfarande är en stor idol. Vi gilla Ingemar.

     Det vore ändå synd om han vann. Tror inte han vill det. Det blir liksom en ny Kurt Olsson, liksom, typ.

     Jag tänker på alla motsatsord, som viftar omkring likt en sandstorm i öknen. Varje sandkorn innehåller sin egen moral, som ett ställningstagande, en punkt, end of conversation. Det är väl yttrande- och tyckandefrihet. Moral, kulturer finns i olika varianter. Det är ett faktum. Tyckandet tillhör vardagen och får orden att gunga än hit och än dit. Det blir sällan end of conversation, men människor skriver, talar ändå, som om sista ordet vore sagt.

     Saliga äro de rättrådiga. Vilka de nu är? Om vi måste krypa för anti-mänsklig moral och kultur undrar jag om det är diplomati? Blir det inte lite trångt i yttrandets frihet då? Lite ”kontradiktoriskt”?

     Orden i sig dödar inte. Vapenhandel är en delmängd av dödandet. Kulsprutor riktas mot både ord och människor. Om medeltid råder i delar av världen, får vi hoppas på renässansens ankomst med mer fokus på kultur och frihet.

     Ja, nu är denna text en liten sammanfattning av en redan svunnen tid och orden fortsätter virvla omkring. Det senaste jag tagit del av är Margot Wallströms referens till Jonathan i Bröderna Lejonhjärta och Astrid Lindgren: "Det finns saker man måste göra, även om det är farligt. Annars är man ingen människa utan en lort." Jag måste bara få tycka att det är ett mycket gulligt inlägg i debatten.

                                                    På återseende! Eva