En gång i tiden
kände jag en Valborg, en tant i byn, som bakade världens godaste mandelkubb.
Doften av hjortronsalt och bittermandel var förförisk. Och i dag är det Valborg
på en söndag.
I min barndoms valborgsmässoaftnar var vi
ungar ute och sprang runt elden med ett antal korvar, som vi oftast tappade i
elden. Kommer ihåg en del fyrverkerier och smällare, som for omkring. Ibland
kunde det finnas en lite kör, som sjöng. Men, varför firar vi Valborg?
Sedan 1400-talet firas dagen till minne av
det tyska helgonet Sankta Walpurgis och Valborg blev helgonförklarad den 1 maj.
Valborg kom att förknippas med förkristna germanska vårfester vars innehåll kom
att ses som häxförsamlingar av de kristna. Man trodde att häxorna red på
kvastar eller getabockar mellan den 30 april och 1 maj. För att tillintetgöra
spökerierna förde man oväsen, skott och skapade eldar.
I Sverige och Finland firar man valborgsmässobålet
eller majbrasan, som vi nu säger, med fyrverkerier. I dessa tider står denna
afton symbol för våren och ljuset. Jag har i dag, klockan 12.00 inte hört en
enda smällare och förstås heller inga fyrverkerier, som blir snyggast i mörker.
På nyårsaftonen hördes mycket få smällar i kvarteret, vilket antagligen beror på
hänsyn till hundar och andra djurs känsliga öron. Vår sista katt blev 18 år och
han lade sig längst in och under lakan och handdukar den 30 april och kröp fram
den 1 maj.
Den 30 april är också en akademisk högtid,
en dag då man sätter på sig studentmössan och i Uppsala ordnas forsränning. Min
första Valborg i Uppsala var intressant och relativt lugn, vill jag minnas.
Men, visst har det varit mycket fylla, olyckor på Valborg, en dag då föräldrar
oroa sig för sina tonåringars festande. I Lund firas traditionsenligt Valborg
med kamp mellan nationerna. Människor går till Stadsparken och andra parker för
picknick och aktiviteter pågår hela dagen. Den 1 maj har vi fått ta del av
Studentsångarna, som välkomnar våren. Hoppas att de visar körsångarna i morgon
på tv.
Valborg infaller mitt emellan
vårdagsjämning och midsommar. Alla djur som stått inne hela vintern skulle
släppas ut på bete, enligt bondepraktikan. Och visst har jag sett en del ”kosläpp”
med lyckligt dansande kossor. Eldarna bränner upp det gamla för att ge plats åt
det nya. Det känns skönt att veta.
Ja, visst har man träffat en och annan
häxa genom åren, men som tur är har de aldrig kommit farande på en kvast eller
en getabock. Elden är vacker att se på när mörkret kommer smygande den 30
april. Att helt enkelt titta på ett vackert sken som ska föra oss in i våren
och grönskan.
I går var jag klädd i min absoluta
varmaste jacka, vinterskor, yllemössa och vantar. Må våren bli lite humanare
men den varmaste jackan o.d. kan absolut inte brännas upp, eftersom vi har
andra högtider att vänta, såsom midsommar. Den dagen kan det måhända snöa.
Nåja, Valborg är en markör och vi har
tillförsikt inför den nya årstiden. Så ska det vara. Kungen fyller år denna
dag. Jag hoppas att han inte fryser om ”föttran”, när han vinkar till sina
gratulanter. Själv tycker jag att Valborg känns lite konstig på en söndag, men
en tur till elden blir det säkerligen och kanske en kaffetår med mandelkubb. Valborg
firade vi i går med trevligt sällskap.
På
återseende! Eva
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar