söndag 10 maj 2015

Finns det grader i helvetet?

Michail Sjisjkin skriver i Dagen Nyheter den 9 maj en artikel, ”Pappa – vi förlorade det stora kriget,” som handlar om krigisk propaganda.
     Sjiskin berättar om sin far, som fick medaljer bland annat efter att ha sänkt ett fartyg med flyktingar från Riga och Tallin, 1944 och -45. Därefter söp han långsamt ihjäl sig. Fadern var sex år, då hans pappa skickades till Gulag; dömd med titeln ”folkfiende”.
    Artikelförfattarens slutsats i sammanhanget är: ”Pappa gick ut i kriget för att försvara sitt folk, men det visade sig att han försvarade regimen, som dödat hans pappa.”
     I denna artikel finner man en utredning av det paradoxala i att ryssarna kämpade mot fascismen, men var i själva verket ett verktyg i händerna på en annan ondska.
     I dag är det Putin som dikterar: ställer ryssar och ukrainare mot varandra, talar om fosterlandet, skapar trovärdighet med hjälp av lögner och så vidare.
     Michails pappa trodde att de var segrare i kriget, 1945, men när Ryssland fick uppleva fattigdomen och fick allmosor från den s.k. besegrade fienden, skrek han: ”Det var ju vi som var segrarna! Vann vi eller förlorade vi kriget, kan du säga mig det?”
     Denna artikel, skriven utifrån ögonvittnes röster från andra världskriget, är en tragiskt men träffsäker analys av frågan: segrare eller förlorare? Själv är jag uppvuxen med människor, som upplevt båda världskrigen och visst kommer jag ihåg diskussionerna: det vara amerikanarna som vann, nej, det var ryssarna, som vann över Hitler.
     I dag vet vi att ingenting kan jämföras med de hemskheter, som uppdagades efter krigsslutet i Hitlers Tyskland. Samtidigt tänker vi på Stalin och hans mördande, idioti och paranoia, som tog en livet av en stor del av befolkningen.
     Homeros visar i sina epos Iliaden och Odysséen att det finns inga vinnare i krig. Aldrig någonsin. Soldater har i alla tider varit kanonmat och deras herrar har oftast överlevt. Herrarna har skapat regimer som föder dem själva.
     Putin verkar sakna Stalin och Sovjet. Nu vill han äga större områden, nu vill han visa muskler, nu vill han slåss och snart kommer han att ha skrämt alla till lydnad.
     Sjisjkin citerar poeten Nekrasov: ”När hjärtat har tröttnat på att hata lär det sig inte att älska.”  Jag skulle vilja säga att i krig finns inga grader i helvetet, eftersom dödandet, mördandet är av samma kaliber.

                                   På återseende! Eva 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar