Så mycket bättre

När Lill Babs, Lasse Berghagen, Petter, Plura med flera deltog i ”Så mycket bättre” tyckte jag det var intressant med så skiftande åldrar och musikstil. Kommer ihåg att Lill Babs viskade med Lasse om att hon hade svårt med alla F-words, som flög omkring. Ja, det var ett spännande program, helt enkelt.

     Titeln på programmet ägnade jag inte en tanke, men har så småningom funderat en del på betydelsen. Menar man att Petters version av till exempel en av Lill Babs låtar är så mycket bättre än originalet?
     Visst kan man säga ”det är bra” till en unge, som skriver sina första ord. Sedan säger man inte att ”det kan bli så mycket bättre”, för det blir det antagligen allt eftersom. Ja, det vill säga om barnet inte olyckligtvis berikats med dyslexi eller dylikt.
     Bra, bättre bäst är vaga ord. Frågar du Pelle om vad han tycker om filmen ”Turisten” svarar han kanske ”den är bra”. Samtidigt säger Lisa ”filmatiseringen av Harry Potter är klart bättre än Turisten”. En och annan vinkännare brister ut i glädjetjut över det röda vinet Zinfadel: ”så himla bra vin till oxfilé och vilken bouquet!” Vad i vinet tycker man är så bra – egentligen? Kan det vara alkoholhalten, vilken helt klart framträder vi en smutt av detta vin. Det smakar starkt. Och det är inte gott. Det vill säga inte bra.
     Bra, bättre bäst. Vem avgör? Det torde vara var och ens hjärna, som kopplat till olika sinnen, fäller ett utlåtande.
     Naturligtvis kan man koppla dessa egenskapsord till konstruktiva inslag, såsom musikalitet, skicklighet, innehåll, smak, doft …Då kan vi åtminstone lyssna till någon form av bevisföring.

     ”Så mycket bättre” har jag följt ett antal gånger. Mest imponerad och fascinerad har jag blivit av Lalehs och Agnes olika tolkningar och av Ken Rings livshistoria. I går lyssnade jag till Ola Salos och några tolkningar av hans musik. Det var bra, kan man säga. Men, som med så många andra ”serier” upplevs de första avsnitten så mycket bättre, just på grund av att det är något nytt, fräscht. Lätt blasé konstaterar jag att så är fallet.
     Det är bra att ha ”hörsel och syn, höra vågornas brus och kunna sjunga”. Det är bra att veta att bra, bättre, bäst grundar sig på att vi har olika ”tyck”.
                             På återseende! Eva