LUCIA

Lucia från Syrakusa fick ett tragiskt slut och berättelsen om Lucia har väl i princip varje unge i varierande ålder ”forskat” om inför den 13 december.

     Det sägs att det var på en herrgård i Västergötland 1784 den första Lucian uppträdde och bjöd på kaffe. Sedan återkom hon 1893 på Skansen.
     I dag är hon också på Skansen och dit kommer hon säkerligen nästa år – och nästa…
     Enligt legenden var Lucia kristen och tydligen tjafsades det kring hennes trotillhörighet, samtidigt som vi här i Norden lufsade omkring som hedningar. Ordet ”hedning” har ett stort innehåll, men vi förknippar ofta ordet med folktro, avgudadyrkan och liknande. Hedning förknippas också med okunnighet, vilket kanske inte riktigt ingår i definitionen, men visst ligger ordet på tungan då man läser tidningen och ser citat från människor, som uttalat sig så grovt att man blir som brydd.
     Hur som helst får alla som vill och orkar vara Lucia på äldreboende – åtminstone i det inslag som var på nyheterna. Det finns säkerligen många 100-åringar, som har drömt om att en gång få vara Lucia. Det är fräscht! Själv har jag följt ett antal Luciatåg på dagis med en mängd Lucior och pepparkaksgubbar med ljuskronor och hattar på sned.
     Den 13 december i en kyrka med skönsjungande ungdomar och en ljusbärande Lucia är en tradition på väg mot julen och lite ledighet. Det är vackert i den mörka morgontimman och vi får lyssna på stämmor och en sång om Lucia som bjuder på en kaffetår. Gläns över sjö och strand gör ögonen vattniga och för oss tillbaka till barndom och saffran.
     I Iran kan människor som äger en bit jord i rätt klimatzon odla saffran och de böjer sina ryggar och knän i blomplockningen för att efter stor möda slutligen få ett kilo saffran. Detta kilo ger dem en extra inkomst och de kan använda saffran i allsköns matlagning.
      I dag har Lucia och kör givit oss ännu en fantastisk konsert och det ligger mycket arbete bakom deras framträdande. Vi tackar för det och hoppas på att snön kommer med tomten och att Ivar aldrig mer kommer tillbaka. I går var han  ju här på Frösön och det var väldigt vad han tog i. Träd som knäcktes som tändstickor och någon såg en klotgrill blåsa omkring på en gata.
      Medan vi väntar på lugnet efter stormen och att vägar och järnvägsspår ska öppna köper vi lite mer saffran och bakar ännu en bulle.

                                                    På återseende! Eva