Bättre eller sämre kunskap?

En bok kan ”veckla ut” en tonårings tankar vad gäller existentiella frågor om döden, mobbning, kärlek, etik, ja, själv livet i sig. En ung läsare kan få tröst, känna sig mindre ensam och – få kunskaper – av att läsa skönlitteratur.

     ”Skönlitteratur hjälper inte unga till framgång i livet,” är en debattartikel i DN den 18 juli 2016 skriven av Lars Melin.

     Melin menar att ”det är förmågan att tillgodogöra sig en rapport eller ett pm som ger dem framgång i livet.” Han tycker att skönlitteraturen dominerar i svenskämnet medan andra texter, som facklitteratur, tidskrifter säljs och läses i stora volymer. Tesen i artikeln är fokus på sakprosan: ”…sakprosa fokuserar på det sakliga och på orsaksverkansamband.”

     Visst är det viktigt för en ung människa med ryggsäcken full av kunskaper om och färdigheter i att skriva pm och rapporter. På väg mot universitet och högskolor är det naturligtvis en tillgång att kunna utreda en fråga utifrån informerande texter och sammanfatta, dra egna slutsatser. Dessa inslag finns redan i skolan, åtminstone på de högre stadierna, men det gäller också att ha en viss omvärldskunskap, läsförståelse och analysförmåga, enligt mina erfarenheter.

     En litterat ung människa har antagligen läst ett antal meter böcker, både skönlitteratur och facklitteratur. Då finns grunden för att läsa mer komplexa, strukturerade texter, vilket är basen i högre studier.

     Jag tror på skönlitteraturens betydelse för de unga och gamla också för den delen. Fiktion är fiktion, men det finns en oändlig mängd tolkningar, som florerar i läsarnas huvuden. Samtidigt som skulpturen av en människa, vad en människa är, formas av den sköna litteraturen.

     Jag tror också på Melins text om fokus på  ”färdigheten att läsa och skriva informativa texter.” Dessa inslag i svenskämnet finns redan i kursplaner, men kanske ska de tränas i större skala.

     Det är självklart att gymnasiet ska förbereda ungdomar för fortsatta studier. Men, jag undrar vad som kan sägas vara bättre eller sämre kunskap. Det måste vara en mix av läsande och det mer strukturerade läsandet och skrivandet är just strukturerat, vilket borde vara lätt att  ”nöta in” ungefär som att lära sig en manual. Men det krävs tillskott av läsförståelse, insikter, tankar och förmågan att dra slutsatser. Och – varför inte – känsla för, känslor?

     Känslor skapas av bland annat skönlitteratur. En känsla kan skapa kunskap om världen. En ung människa kan lära känna sig själv i skönlitteraturens spegel. Hen kan upptäcka situationer, tankar, känslor i litteraturen, som hen trodde sig vara ensam om. Då blir livet och omvärlden mer konkret och förståelig och ger antagligen extra boost i klivet in i vuxenvärldens krav.

                                                                 På återseende! Eva