söndag 18 juni 2017
3 dikter (3 poems)
I
en skog med kända stigar.
långt
borta från terminaler.
Med
sitt norrländska sommarljus
glor
ugglan utan intresse.
Mörkret
finns långt nere i söder
bland
bokskogar med anor.
En
sommar visar sina blad.
Midsommarnattsdrömmar.
Skogen
saknar hemligheter.
Människan
känner inte
vibrationer
från vikingablot.
Tankar
om bostadsbubblan.
Skogen
lockar knackar på själar
som
drunknar i tiden.
Respiratorns
ljud är likt ett
kvitter
bland bofasta spovar.
En
liten stund på jorden
medan
vi räknar timmar.
*
Doften
av syren
vilar
i magens måne.
Hjärtat
är intakt.
*
Om
jag skriver att dina
ben
är vackra tror du
att
det är självbiografiskt.
Eller.
Att
dina ben är självlysande.
Benen
kan tillhöra en krympling
utanför
Peterskyrkan.
J Eva
.
lördag 10 juni 2017
Vem skulle du helst vilja intervjua – Trump eller en pingvin?
Att läsa tidningar är en av mina bästa sysselsättningar. Speciellt
efter t.ex. ett pass på Friskis är en dagstidning med en kopp kaffe och en
maffig macka en njutning för själen. Nyheter, debatt och hela alltihopa är
starten för att sedan hamna i kulturbilagan med sina krönikor, recensioner och
annat smått och gott.
Jag har träffat en del
s.k. äldre människor, som inte längre läser vissa tidningars texter, eftersom
de upplevs som helt obegripliga. Ett exempel var Fredrik Strages krönikor med
sina musik – och filmreferenser. Det förstår jag. Musiken och filmer och deras
olika genres hinner svepa förbi som fjärilar i morgondiset. Och vi hänger inte
med – vi pensionärer.
Vi har helt enkelt inte koll på varken språk, YouTube-klipp, musik
och filmer som liknar dataspel.
Själv läser jag gärna
krönikor skrivna av yngre förmågor för att lära mig lite om dagens musik, You Tube
och slikt. Ofta är de humoristiska med en snygg twist.
Dagens krönika i DN den 9
juni Fenomenet Poppy både häcklar och
hyllar den digitala fåfängan av just Fredrik Strage handlar om en tjej, Poppy,
en youtubare. ”Hon är popstjärna, sektledare, narcissist och eventuellt en slav
som kidnappats av en satanisk organisation”. Jaha, hon är alltså mångsidig?
Enligt Strage söker Poppy likes och det får hon. Hon verkar göra parodi av just
detta med att skapa likes och samtidigt sägs hon vara en person som man kan
”relatera till.”
Helt seriöst förstår jag
inte vad denna Poppy egentligen står för och vad hon hon vill. Men, det verkar
ju gå bra. Hon har också skrivit en bok med titeln The gospel of Poppy i vilken hon byter ut ordet ”Gud” mot sitt eget
namn. Det får mig att tänka på Nietzsche på sin ålders höst. Denna Poppy har
funnit ett forum som framställs som surrealistiskt, banalt samtidigt som hon
smädar själva innehållet i sina inlägg. Tänk om man inte förstår detta utan
tror att det är ”på riktigt”? Vad händer då? Ja, det vet jag inte. Har ingen
aning faktiskt just för att jag helt enkelt inte förstår själva uttrycket. (Ja,
jag har inte själv sett hennes klipp, som antagligen skulle ge en vink om
själva innehållet i Poppys digitala värld).
Kanhända framstår jag som
ett blåbär, en novis som inte förstår Poppy, men det bjuder jag på. Strage
avslutar sin krönika med att berätta om Poppys intervju med en kruka basilika,
vilket sänkte hans egen fascination några grader. Själv tycker jag att det inte
är så dumt att kommunicera med basilika, som sägs ha en lugnande effekt. Poppy
kanske behöver lite lugn?
Mina okunskaper är
tydliga, men jag sjunger ändå eller rättare sagt, fortsätter läsa krönikor med
nya mer eller mindre begripligt innehåll. Just intervju väckte min idé om att
intervjua Trump men skulle egentligen vilja ställa några frågor till en
pingvin. Varför? Ja, Trumps ord är så väl dokumenterade att det skulle bli
rundgång mellan tumme och pekfinger. En pingvin har en viss integritet, en
överlevnadskunskap, trots sina korta ben behärskar de havets vågor. Till en
pingvin skulle jag ställa frågan: ”när du var en nykläckt pingvin och sedan så
pass stor att du var färdig att söka havet, vart tar du vägen?” Hen skulle
antagligen inte svara, men hen vet att det finns hemligheter, som säkert är
nödvändiga för överlevnad och framför allt – vi människor ska låta naturen ha
sin gång. Ett pingvinliv kan så småningom vara utrotningshotat.
En president som Trump
bryr sig inte om pingviner för att: ”Det blir kallare. Det blir varmare. Det kallas
för väder.” Och Poppy? Tja, jag tycker att hon ska fortsätta att intervjua växter. Nästa gång borde hon välja mynta, som sägs skrämma bort mygg, dessutom torde hon stå för både frågor och svar. Det blir liksom inga stora lögner med ett sådant koncept. Trump intervjuar varken växter eller djur vad jag vet. Han talar utifrån sin egen narcissistiska vy med sin uppkäftiga, tjurskalliga kolnostalgi. För att ta ett exempel.
På
återseende! Eva
måndag 5 juni 2017
Uppdateringar och reformation är inte samma sak - med de är nödvändiga
En pensionär har levt en tid på jorden och
har säkerligen inte hunnit uppdatera en hel del av det informationsflöde som
strömmar över människor likt en lavin. Jag har nyss läst om emojis, som jag
använder ibland, en blomma, en hysterisk min o.s.v. Men, många av dessa emojis
har betydelser, som inte är relevanta utifrån design. En hel del av dessa
markörer, har en helt annan innebörd än vad jag har trott. I dag är jag väldigt
glad över att jag inte har skickat en emoji med ”hemlig” betydelse.
Uppdateringar på telefon och dator, är det en reformation? Nja. Det är
väl snarare ett uppdrag för grafisk designers och för säkerheten. Det händer
mycket väldigt snabbt i dag och man häpnar ibland inför utvecklingen på sociala
medier och då menar jag de som kastar ur sig vad som helst på webben utan tanke
på sanning, förnuft, empati, konsekvenser för ev. offer.
Det är bara att konstatera åldrandets okunnighet vad gäller allt nytt,
som ungdomar behärskar till fullo. Samtidigt tappar ungdomarna ord som
separator, spisbröd, tröskverk, oaktat, skälmskt o.s.v. J Lite så. Men, de unga klarar sig utan ”gredelin”
och ”galoscher” och slikt.
Nyfikenheten kan skapa en hel del uppdateringar genom att läsa texter,
tidningar, dator och se på tv-serie, som t.ex. de norska avsnitten av Skam. Man lär sig en del norska och den
norska ungdomarnas slang. Men, det viktigaste är själva uttrycket och
innehållet i konversationerna i denna serie. De senaste avsnitten handlar om
Sana, som alltid har svar på kompisars frågor och egna frågor om islam.
Pernilla Ouis skriver om detta i artikeln Kvinnorna
ställer de nya frågorna i DN den 1 juni 2017. Tesen i artikeln handlar om
reformation och det är en del av Sanas frågor. ”Hennes frågor är desamma som
muslimer världen över ställer sig allt oftare i vår tid, speciellt muslimska
kvinnor som får svårare att tro på de skillnader mellan könen som uttolkare av
islam allt som oftast upprätthåller,” skriver Ouis i artikeln.
Reformation
betyder bl.a. ”omdaning” och Luthers reformation har vi för det mesta ganska
god koll på, men kvinnor som ifrågasätter delar av islam torde få vänta.
Utveckling tar tid men så länge det finns frågor, som kan vara själva
huvudtanken i en reformation, finns det hopp. Sana är en av skådespelarna i Skam och hon bär sin slöja och är trogen
sin religion och är definitivt en av mina favoriter.
De som äger svaren på kvinnors frågor, regler och direktiv, är männen. En
dag kommer de att fundera över de essentiella frågorna och svara med en
reformation. Det vill jag tro.
Ungdomarna
i Skam är uppdaterade precis som de
flesta ungdomar i världen i dag. En stor det av innehållet i Skam består av sms och det kan gå långa
sekvenser som saknar ljud och kameran sveper över skådespelarnas ansikten, deras
kroppsspråk. Det är verkligen ingen actionfilm utan mer estetisk i sin
utformning.
Att inte kunna hantera emojis är självklart inga problem bland de unga.
Det vet. De kan. Uppdateringar sker varje dag, känns det som. Men det är inte
samma sak som reformation. Så småningom kommer fler och fler människor på vårt
klot förstå betydelsen av reformationer. På det att vi må leva i gemenskap på denna
jord. Solidaritet, mångfald och integration blir en del av en ny
upplysningstid. Eller hur?
På
återseende! Eva
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)