fredag 25 oktober 2013

Bröderna Marx - är de släkt med Kalle Marx?


Vi var många som såg filmerna  En dag i varuhuset, En dag på cirkus, Galakväll på operan och vi skrattade åt Grouchos gångstil och Harpos klipskhet och – tystnad.  Tempo, humor, intelligens, ordvitsar och överraskningar var brödernas attribut.
     Men, visst är det svårt att se något släktskap hos de där bröderna med Karl Marx? Eller så kan man säga att brödernas rörelser, ord och tystnad på något skruvat sätt är ett exempel på marxism. Hur? Ja, men för bövelen! Använd fantasin!
     En gång i tiden var marxister, leninister, maoister liksom sektliknande grupper som diskuterade världens ordning och då med vedertagna accessoarer som rött vin och dödligt allvar.
     När nya människor möttes i t.ex. studentkorridorerna i Uppsala, lät det ofta:
-    Hej, jag heter Mats och är trotskist.
-    Hej, jag heter Eva och är cyklist, sa jag inte .
     Det var mycket – ister för 40 år sedan. En gång blev jag presenterad för en logiker. Jag kan säga att jag aldrig utforskade definitionen av detta epitet. Logiker lät bara så fel. Jag menar, detta ord hade ett suffix långt ifrån existentialister.
     I dag skäms de flesta av dem som en gång i tiden använde suffixet – ister. Det tog liksom slut efter murens fall och slutet på Sovjetstaten. Skammen ligger i alla dessa massmördares svek mot en tro som i praktiken visade de mest paranoida yttringar. Människor trodde på jämställda samhällen och hade alls inga sympatier för mördare som Stalin & co.
     Man kan fråga sig vad det är för fel att skrika ”Ropen skalla daghem åt alla!” eller sjunga staten och kapitalet och USA ut ur Vietnam? Ordet ”kapitalism” var ett fult ord på -istertiden. (I dag, på Uppdrag granskning om John Bauer tjänar privatpersoner miljoner på skolförsäljning. Hade det varit fråga om s-k-o-f-ö-r-
s-ä-l-j-n-i-n-g hade mannen i fråga kanske fått applåder och lyckönskningar. Men att bli en Joakim von Anka/kapitalist av skolpengar är väl en sanning som smakar väldigt, väldigt illa.)
     En del av de studenter som såg alla filmer med Bröderna Marx väntade på Marx revolution vid slottet i Uppsala. De väntade och väntade men ingenting hände. Revolutionen kom av sig kan man tänka. Ibland var det fester i kollektiven och sedan bar det iväg ut till stadens nöjeslokaler. Mat, dryck och musik. Sedan lämnades all disk på borden, eftersom det var småborgerligt att städa. Smöret kunde man slänga in i kylen. Det gick liksom inte att bre mackor av flytande fett.
     Hur är det nu? Är de släkt? De där bröderna och Kalle Marx? Ja, hur ska jag kunna veta det. Nej, eventuella släktskap kan du skapa själv i din fantasi. Men  Karl Marx upplever en renässans, helt klart. Kalle var, enligt DN den 20 oktober  oroad över människors flykt från landsbygden till staden. (Och i dag vet vi att Sverige håller på att bli Stockholm, Göteborg och Malmö. Och ingenting ges tillbaka till landsbygden, eller hur?)
     Det kanske är så att renässansen kommer att bli den gemensamma nämnaren mellan Bröderna Marx och Kalle?
                                                                     P.S. Måste bara notera att jag sett Ellen Sundberg på tv i kväll och hon är helt underbar i sin naturliga och ärliga framtoning. Hennes låttexter och musik är så one of a kind. Lägg märke till Ellen från Bjärme, Jämtland!  På återseende! Eva 

    

 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar