Jag
springer in på biblioteket, stoppar in min senast lästa bok i
återlämningsgluggen, halvspringer förbi kortlånen, tar tag i en bok med en röd
katt på omslaget. För att jag behöver en ny bok. Nu.
Ja, så går det ofta till då jag för tillfället
inte har något läsbart hemma och det tar ganska lång tid att vänta på
reserverade böcker på bibblan.
Väl hemma läser jag denna ”Kattbok”, som
nu är återlämnad och både titel och författare fastnade aldrig i mitt minne,
men förstår snart att författaren kommer från ett Balkanland och bor nu i
Finland. Hur som helst läser jag om en man som träffar en katt på krogen.
Katten är väldigt dominant och provocerande. Han ställer många frågor och detta
kapitel slutar med att katten går hem med sin nya bekantskap. Mannen är
underdånig och katten är väldigt krävande och rent ut sagt oförskämd. Det var
lite Garcia Marques i ”kattapitlet.” (Faktiskt kommer katter att finnas lite
här och där i romanen). Hur som helst får vi lära känna en familj och en av döttrarna
är väldigt vacker. Familjen framställs som relativt fattiga, men de har en god
relation till varandra. En man ser flickan en dag och han säger att hon är den
vackraste flicka han någonsin sett. Han ber så småningom om att få gifta sig
och familjerna träffas och äktenskapet godkänns av båda parter. Det är ett
äktenskap med många obligatoriska ritualer och regler. De träffas inte ensamma
innan äktenskapet.
När den stora dagen kommer bryter
brudgummen traditionen och kommer för att hämta henne med bil, vilket alla
förvånade familjemedlemmar inte känner sig bekväma med men törs liksom inte
ifrågasätta brudgummens handlingar eller hans familjs karavan av bilar då de
åker i väg. Denna flicka upptäcker att hon är på väg att gifta sig med ett
monster, då han utsätter henne för sexuella handlingar i bilen på väg mot
bröllopet.
Där ungefär lade jag undan boken för att
sova. Tänkte på flickan i boken, vars liv säkerligen inte skulle bli en dans på
rosor. Jag drömde om fortsättningen av själva vigseln. Drömmen visade att
flickan kom till sin nya familj, rödgråten, med sitt nyfriserade hår i oordning
och hennes make up i upplösning. I drömmen fanns hennes systrar på plats. De
frågade, de torkade tårar, sprang mot henne med smink för att rädda hennes ansikte.
”Din make up” har krackelerat, sa de till henne.
Då jag vaknade var jag tvungen att läsa
både bakåt och framåt i boken sökande efter min dröms innehåll. Det fanns inget
av det. Drömmen skrev en fortsättning i detta kapitel. (Denna dröm visade lite
empati, vilket mitt undermedvetna antagligen sökte.)
Denna bok är intressant på olika nivåer:
Balkankriget, Titos frånfälle, invandring och invandrares integration i
Finland, rasism och utanförskap. För mig var det lärorikt, intressant att läsa
denna bok med bra flyt i språk och innehåll. När jag lade ihop pärmarna,
sneglade jag på författaren och upptäckte att författaren är en kille född
omkring 1992! Förvåningen var stor och någonstans skämdes jag en smula. Att en
så ung människa kan skriva så målande, initierat och analytiskt om olika
folkgrupper, krig, homosexualitet, hierarkier och liv. Imponerande!
Synd att jag inte skrev upp författare och
titel, men jag lovar att vi kommer att få höra mer av denne författare. Just nu
har jag kommit några sidor in i Jamaica Kincaids bok ”Se Nu Då”. Tror inte att
jag kommer att drömma om någon fortsättning av denna bok, då den är lite Becket
och Ionesco, om du förstår vad jag menar.
Tänk att få drömma om böckers innehåll,
fortsättningar och utvikningar! Tänk att kunna spela in drömmen och sedan
skriva ner det på papper med egna avsnitt blandat med dröminnehåll! Men, det är
väl bara att dream on!
På återseende!
Eva
